Sumo, prov och Psy bar.

Äntligen har jag fått ändan ur vagnen och tagit mig för att skriva ett nytt blogginlägg. Massorna jublar, antar jag.

Sen senast så har jag hunnit med både det ena och det andra. För att börja i rätt ände så var jag på Sumo-turnering i söndags. Genom skolan kunde man köpa rabatterade biljetter för att se detta verkligt japanska spektakel. Klart att man slog till.

Själva turneringen pågick från klockan 11 till 17.30. Vi hade dock hört från säker källa (Kristoffer i klassen) att man skulle sikta på att vara där i slutet. Ju senare i schemat, desto bättre brottare (logiskt nog). Efter en sen start så anlände vi därför omkring 14-tiden, endast för att mötas av två kostymklädda japaner som skrek ut japanska ord och meningar till en jublande folkskara.

Efter en stund kom dock brottningen igång. Då visade det sig att matcherna i genomsnitt är 8 sekunder eller något i den stilen. Ceremonierna mellan matcherna var dock desto längre. Fyra minuter med japansk sång, saltkastning och lårklappning kan vara kul att se. Så är dock inte fallet när detta upprepats 20 gånger.

Efter en och en halv timme så åkte vi hem igen. Det var en upplevelse, men ingen ny favoritsysselsättning.

För övrigt så har jag avklarat skolans midterm-test. Resultatet kommer imorgon, men jag hoppas och tror att jag är godkänd. Provet gav dock mer än bara poäng, en utmärkt anledning till att gå ut med klassen.

Vi fick med oss nästan alla, dvs. 6 av 8, på happy-houröl i Shibuya. Allting urartade, och snart satt vi inträngda i ett karaokerum, igen. Otroligt kul, men trist när man måste gå. Efter skönsången bar det av till en ny bar. När folk började droppa av så begav sig jag, David och Peter till vår egen favorit, Psy bar i Shinjuku.

Psy bar är nästans som Spy bar, bara det att det är något mindre (typ 10 kvadrat) och endast pumpar ut världens bästa musik, dvs. rock, hårdrock och metal. Där tillbringade vi fyra timmar med att lyssna på allt från RATM till The Haunted och Kataklysm. Jag och David troppade av vid fyratiden för några timmars skönhetssömn. Sedan väntade skolan igen.

Nu blev det här ett sådant där långt och jobbigt inlägg igen. Tycker inte om dom själv, men vad ska man göra. Hoppas iallafall att allt är bra med alla som ev. läser den här dåliga ursäkten till blogg.

Stay disco

/ Johan

Lyssnar på nu: The Strokes - Hard to explain